Georg Trakl, Gedicht

 
Gedicht

In from gesang klonk yn myn ear:
Do dimmen hert, do hillich bloed,
Nim fan my wei dy tsjoede gloed!
It waard ferheard en kleit net mear!

Myn hert, sa sûndich, docht my sear
En tsjirmet út yn tsjoede gloed
En ropt net oan it hillige bloed,
’t Is stom en hat gjin triennen mear.

 

Gedicht

Ein frommes Lied kam zu mir her:
Du einfach Herz, du heilig Blut,
O nimm von mir so böse Glut!
Da ward’s erhört und klagt nicht mehr!

Mein Herz ist jeder Sünde schwer
Und zehrt sich auf in böser Glut,
Und ruft nicht an das heilige Blut,
Und ist so stumm und tränenleer.

 

Ut de ‘Sammlung 1909’

Dit berjocht is delset yn Georg Trakl en tagd . Bookmark de permalink.